Jennifer

 

Precis! Ingen kan veta hur jag känner, hur jag mår, hur jag tänker, hur jag upplever saker. För alla är vi olika. Och just nu känns allt lite Upp och ner. 

Va jag hatar är om jag säger att jag mår konstigt, eller något känns konstigt eller dåligt, och så säger nån bara ja men det är nog inget. så farligt är det väl inte. Ingen! förutom jag själv vet hur det känns och hur jag mår.

 

Så kom inte och säg hur jag mår eller vad jag ska göra. För det vet jag bäst själv!

Så har det känts dom senaste dagarna. Min värld har varit totalt upp och ner. Jag har haft feber, ont i magen, varit ständigt yr, känt mig utmattad, varit deprimerad. 

Jag brukar alltid läsa bipacksedeln på medicinerna jag får. Men den här gången gjorde jag tydligen inte det. Fråga mig inte varför... Men nu har jag svaret på varför jag mått som jag mått. Mina nya mediciner. 

Tänker inte gå in på vad och varför. 
Jag får vänta snällt nu till fredag när läkaren ska ringa. 

 

Varit hemma från jobb igår och idag. Hade feber iförrgår kväll och igår morse. Sen har hela världen gungat. Jag har varit så yr att jag varit rädd att köra bil. 

 

Imorgon ska jag på jobb iaf. För på kvällen har vi sångkonsert, och det är något som jag sett framemot så länge! Jag tror jag skulle bli lite knäckt och inte kunna vara med.

Så på med pokerface, gör en bra konsert, för sång är något jag verkligen älskar och mår bra av. Ska även spela fiol. Ska bli riktigt roligt! 

 

Annars då. 24 dagar kvar till Thailand. Alltså det går så långsamt så långsamt. Jag blir tokig!

 

På lördag kommer Natti hit <3 Har inte träffat henne sen i somras. Så här har vi barn nästan 1 månad.. Det är länge. Men ska bli så kul o få träffa Natti igen!

 

Har inte ridit på jätte länge heller. Har varit så mycket annat. Hoppas kunna komma igång igen. Vi va ju riktigt på gång här ett tag. 

 

På fredag ska jag runt i skolor igen och berätta om Alandia Strings. Hoppas på att få lite nya elever!

 

Nu ska ja fortsätta mitt soffmarathon. 

Igår va vi i swe hela dagen o spelade fiol. En lyckad resa, intensiv men rolig. Sen blåste det storm på vägen hem, som tur är blir jag inte sjösjuk.

Men påvägen hem var jag så trött att jag visste knappt vad jag hette. Hade jag varit hemma hade jag bara legat mig ner o lipat. Nu börjar allt kännas bara...bah. Jag vet inte.

Helst skulle jag vilja krypa ner under täcket, inte behöva se nån, o sova en vecka eller två. Jag är slut. 

 

Det är 27 dagar kvar till Thailand. Aldrig har väl tiden gått så långsamt som nu. 

 

Tänker ligga kvar i sängen nån timme o bara va. A är ändå på jobb som vanligt.

 

Det sägs väl att om man trivs på sitt jobb så ska man inte längta efter semester. Jag trivs på mitt jobb, men fy sjutton va jag längtar efter semester. Jag är så trött så trött att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag har inte varit på lika mycket aktiviteter. Typ fotbollen har blivit åt sidan när jag varit förkyld. Men förra veckan jobbade jag 6 dagar, och även den här blir det 6 dagar. O imorgon åker vi till swe o spelar fiol.

Ska nog bli kul, men jag känner mig bara så orkeslös. 

 

Över 40 timmar jobb dom här 5 dagarna, sen swe hela dagen o jobba imorgon, ridhuset, sång och fiol några timmar Ha det blivit den här veckan. Nästa vecka jobbar jag bara 5 dagar, men är mycket annat som händer. Genrep inför sångkonserten nästa torsdag. 

 

På söndag är jag ledig! Då ska jag sjunga, spela fiol O rida. 

Sen hoppas jag få se sambon någon timme innan det är dags för bädden På söndag. 

ikväll jobbar han, så blir nog bara o lägga sig i sängen o kolla tv. 

 

Har fått mediciner av min hudläkare idag, o av dom blir jag ännu tröttare. Så blir bädden tidigt ikväll. Ska även va i hamnen imorgon 06.50. Baah...

Sambon ha haft sovmorgon typ en hel jäkla vecka. Fusk..

 

lite klagoinlägg, igen. Hudläkaren påpekade också om mitt humör är upp och ner så är det inte så konstigt...