Jennifer

Igår va vi i swe hela dagen o spelade fiol. En lyckad resa, intensiv men rolig. Sen blåste det storm på vägen hem, som tur är blir jag inte sjösjuk.

Men påvägen hem var jag så trött att jag visste knappt vad jag hette. Hade jag varit hemma hade jag bara legat mig ner o lipat. Nu börjar allt kännas bara...bah. Jag vet inte.

Helst skulle jag vilja krypa ner under täcket, inte behöva se nån, o sova en vecka eller två. Jag är slut. 

 

Det är 27 dagar kvar till Thailand. Aldrig har väl tiden gått så långsamt som nu. 

 

Tänker ligga kvar i sängen nån timme o bara va. A är ändå på jobb som vanligt.