Jennifer

Halva veckan har redan gått. Shit va tiden far iväg. 

 

Jag känner mig mycket bättre! Jag har varit ut o krattat lite på gården idag. O det gick bra! Kändes inte alls :) känns inte lika mycket när jag rör mig, utan det är när jag rör vid det. Det är fortfarande ömt, men det är mycket bättre! Jag är sjukskriven hela veckan, men fick åka på jobb om jag kände mig bra o inte hade ont eller va öm. Men jag tänker inte chansa. Jag är livrädd att barnen ska komma springandes rakt i det. Hade jag haft ett kontorsjobb, hade jag säkert kunnat åkt på jobb fast igår Eller idag. Men det är lite annat när det är dagis. Och idag har jag burit två halvfulla vattenhinkar, o det kändes inte heller. Har inte kunnat lyfta tungt innan. 

Å folk brukar säga, men inte måste du lyfta på dagis. Nä, men det är inte så lätt när man jobbar på småbarnsavdelningen. Upp o ner i stolar, upp o ner i famnen, upp o ner på skötbordet. Å låta alla andra göra det känns bara nä.. 

 

Imorgon ska jag uppträda på bibban. Jag trodde inte jag skulle fixa det, att jag inte skulle orka eller att jag skulle ha för ont. O hade jag inte fixat det, hade det brutit mer mig, ordentligt. Att hela tiden ha motgångar, jag blir alltid sjuk, får inte göra grejer, det tar hårt på psyket. Så hade det här hindrat mig från att gå upp o sjunga imorgon, hade jag deppat ihop totalt. O det behöver jag verkligen inte nu! Jag har deppat tillräckligt under den här sjukskrivningen. 

Jag sjöng igår, o det funkade bra. Jag var långt ifrån nöjd i början. Men jag har lite för höga krav iBland. Inte haft kroppen igång, o andningen på över 1 vecka, då sjunger man heller inte perfekt. Men i slutet var jag nöjd, och jag tänker göra så gott jag kan imorgon. Mer kan jag inte göra :)

imorgon kan ni om ni vill tjuvlyssna, lyssna på Ålands radio kl 08.30.