Jennifer

Hela förra veckan har jag varit uppe i Norrbo och Delsbo, på min förra fiollärares läger. Marita :) 

Åkte dit med mamma, pappa och WIlma. Wilma åkte på ridläger till Delsbo, mamma och pappa upp på semester, och jag på lägret. Att vi fick allt o passa in är ganska otroligt! 
Jag kom dit två dagar innan lägret började. Så jag bodde hos Marita, och hjälpte till o fixade lite inför lägret. Det är så mycket mer förberedelser än va man tror. 

Lägret började på tisdagen, och alla barn kom till skolan där vi skulle vara. 4 stycken kom det från Åland, så det va jätte roligt! :) 50 barn+ 2 pappor var det på lägret. 
Hela veckan har vi spelat massor, lekt, promenerat och badat, dansat, fått spela med ett band, och gjort en konsert. 

Har varit en så fantastiskt rolig vecka! Jag har mått så bra, och bara varit glad :) 
Vilka fantastiska barn det finns! Alla var så jätte duktiga, trevliga, väluppfostrade och artiga. 
Dom två första dagarna hade jag hand om den yngsta gruppen själv. Såå duktiga barn! Den yngsta va 7 år. Sen fick jag dom o sjunga som finska barn! ;) Först sjöng dom så lågt och vågade inte ta i. Men sen jäklar! ;) Taket lyfte nästan! 

Vet inte allt va ja ska skriva om, för det har hänt så mycket! 
På lördagen så fick vi vara med o spela i ena lärarens band. Det va hur kul som helst!! Flera söta pojkar som spelade på olika instrument :) Bla en tvättbräda! Ska se om ja får upp nå filmklipp på facebook. 

Har haft så roligt med Marita, Alice och Kristina! Hela familjen Sandberg är så trevliga och roliga :) Kanske jag hinner åka upp o hälsa på innan sommaren är slut. 

 

Igår kom vi hem. Jag missade stämman igår, hade gärna varit med på den. Menmen.

Såg inte alls framemot o komma hem. Om man känner så, kanske det är dags att dra härifrån ett tag?

 

Det första man får höra när man kommer hem är " Va bra att du är hemma, så kan du komma o jobba mera". Jag har redan flera 15-16 timmars pass, och orkar faktiskt inte hur mycket som helst. Kul att man är saknad för jobbets skull.. 

Men jag får väl se det som en komplimang? Om man ska se något bra i det. 
Jag är arbetsnarkoman, och när jag jobbar, så jobbar jag. Jag står inte där o drar in pengar bara o gör ingenting. 
Men jag börjar bli trött på att alla tror ja man orkar hur mycket som helst. Och socialt liv? Nä... Ledighet? Nä... Man behöver lite av det också för att må bra. Jag har inte en ledig helg på jag vet inte när. Ska försöka få en här, eller jag MÅSTE ha en. Dom flesta av mina kompisar har ju vardagsjobb, och träffas på helgerna. Jag jobbar i veckorna, OCH helgerna. 
Måste lära mig säga NEJ.
Jo, jag börjar bli lite bitter. Skulle nog borda komma härifrån ett tag. En längre tid.

 

Snart ska jag iväg på jobb. Serveringsjobb idag. Tar upp min karriär igen :p Skulle ju egentligen inte jobba mera som det. Men några dagar gör nog ingen skada. Jag tänker ju alltid på axeln.

 

Puss o kram